Igår såg jag Titanic för första gången, och jag har aldrig någonsin varit med om maken till sorglig film alltså. Min snuvighet blev ungefär hundra gånger värre ju mer jag snyftade till den, och efteråt kändes det som att jag inte hade några ögon kvar. Så otroligt sorglig film, men det är tyvärr det enda jag kan säga var "bra" med den.

"The Flying Scene" var såklart superromantisk, men i stort så tycker jag att filmen var en väldigt traditionell (och oorginell) romantisk film. Gillar man sådant så är detta garanterat en film att se. Hela "äventyret-bortom-klassamhällets-gränser"-grejen tycker jag var (och är) så extremt klyschig att det stundtals blir löjligt. Men idén som James Cameron skrivit var väldigt söt i teorin.

Saker som jag inte gillade med filmen var att Leonardo DiCaprio såg ut som en pojke på 10 år (fast han skulle spela ungefär 20 i filmen?), och hade tagit alldeles för mycket inspiration till sitt frisyrval av Nick Carter i Backstreet Boys. Men 90-tal ska ju vara 90-tal, eller hur? ;> Jag gillade inte heller att ögonbrynen på Rose's fästman var slarvigt sminkade alternativt plockade och fick honom att framstå som en hemlig transvestit. Filmmisstag som hade kunnat undvikas tycker jag... :(

Filmen var dock lite för lång för mitt tycke - 3 timmar och 14 minuter-långa filmer är svåra att hålla sig fokuserade vid tycker jag (såvida filmen inte heter Sagan om Konungens Återkomst).