Så sant som det är sagt. Jag har kommit in i en sko, smink och klädperiod IGEN. Känner att jag håller på att förvandlas till en girig liten flicka. Det är synd att allting som är snyggt är dyrt. Eller är åt det dyrare hållet. Jag vill ha och ha och ha saker. HELA TIDEN. Men vem vill inte? Alltid denna strävan efter någonting bättre, större, smartare, sexigare, roligare. -re-ändelsen är WANTED, I tell you.

   - Michael Jackson - Beat it

Det är väl inte precis en nyhet att the King of Pop har lämnat oss. Michael Jackson avled torsdagen den 25:e Juni och lämnade oss utan förvarning. Det sägs att han fick hjärtstillestånd och fördes till sjukhus kort därpå. Fans runt om i världen hävdar dock att Michael Jackson har fejkat sin död, enligt Aftonbladet. Ett par bilder visar att kroppen "reser" sig upp... Titta här.



Men är det verkligen sant? Det uppstår väl rykten om allting på nätet, var man än vänder sig. Tupac sades ju också ha "fejkat" sin död, samma sak med Elvis som nämnes i videon. Är det kanske helt enkelt så att kändisarna går så långt för att leva för sig själva utan att bli störda? Men är det verkligen schysst att lämna hela världen i shock för att man inte orkar med sitt kändisskap? Nja, jag tror inte att det är något skumt med detta. Det är nog snarare så att fansen hoppas på att han fortfarande lever, och letar så många möjliga bevis på att det skulle kunna vara sant. Men att återvända från döden har ingen gjort (Jesus...?). Inte på senare tid i alla fall. Blir Michael Jackson den första?

Sitter och tittar på gamla avsnitt av julkalendern Sune, den gick tydligen på tv -91, dvs när jag var ett år gammal. Vet dock att jag har sett en del av avsnitten när de har gått i repris bid juletid, men thanks for youtube säger jag bara!

Funderar på att göra våfflor imorgon, blev jättesugen på det nyss! Mumsi. Jag ska även försöka hinna prata med Lina - sötnosen som ska bli storbloggare, precis som jag.

Kanske tar mig en fotorunda imorgon, har lust att fota lite nya bilder och ladda upp lite fräscha inlägg. Lite tradigt att bara läsa och läsa och läsa antar jag?

Jag ringde och kollade med Örebro Universitet, och jag ska tydligen inte alls läsa mediedesignprogrammet, utan gå DIgitala medieprogrammet istället, som är ett treårigt program som handlar om samma sak, dock att det inte är lika mycket teori. Men det kanske blir lika bra det, vem vet?

Dock är jag lite sent ute med att leta efter lägenheter antar jag, med tanke på att jag redan har varit och tittat på lägenhet i närheten av campus i Karlskoga. Det här var ju knappast något jag kunde vetat, men det är synd. Jag var helt inställd. och jag ville verkligen gå i Karlskoga.

Jag kan iallafall trösta mig med att det är fler konserter i innestaden Örebro, som pappa sa.

Vadå inställt?
VAD ÄR DET SOM ÄR INSTÄLLT? SKA JAG INTE GÅ I KARLSKOGA NU ELLER?
Vadå, måste jag ställa mig i en ny lägenhetskö NU?! Är dem dumma i huvudet eller?
Ska ringa och skälla ut dem, orkar inte...

Den här eländiga värmen får mig att känna mig vimmelkantig. Fast jag har druckit ordentligt med vatten känns det fortfarande som om jag skulle behöva tjugo liter till. Minst. Ska alldeles snart gå ner och koka pasta, börjar bli hungrig för en gångs skull.

Imorgon tänkte jag åka till Täby Centrum och handla lite saker som sallad och en bordsfläkt. Hann inte ta mig iväg idag, såsom det var planerat. Funderar på att ta en andra dusch, är så varm och det kliar överallt. Är så trött på att jag alltid får allting jobbigt hela tiden. Snyft.

Klarade tidigare idag Career på EASY på guitar Hero, så nu har jag börjat med Medium, och det är ju inte precis det lättaste... En riktig utmaning är nog det jag behöver.

Jag kan inte sova, för jag är så varm.Det kliar och är jobbigt, och jag har redan smörjt in mig. Jag måste vänta tills imorgon för att ta min tablett, och det är flera timmar kvar tills dess att det har gått ett dygn. Jag vill liksom riva upp mina ben, armar, lår, knän, allting där det kliar! Vill klia sönder skinnet så att det slutar någon gång. Men det går ju inte, det är omöjligt. Varför får jag dessa utslag? Varför?

Jag undrar om det skulle kunna vara soleksem alltså. Det kommer ju varje gång jag är ute i solen, dock inte på hela kroppen. Imorgon ska jag försöka vara inne så mycket jag kan, vill låta det lägga sig, jag orkar liksom inte mera nu på ett tag. Funderar på att bada imorgon - vill ligga i en isvak helst. Kanske köper en bordsfläkt från Clas Olsson?

Varför tänker jag så mycket innan jag ska sova?
Godnatt sötnosar, nu ska jag i alla fall försöka sova.

Jag har som bekant ett eksem som jag får främst på sommaren, och efter att ha legat i solen ett par timmar, börjar det klia. Som vanligt med andra ord. Jag smörjer in mig på de ställena där det är rätt och irriterat, och plötsligt slår det mig att jag har glömt att ta min allergitablett! Inte så konstigt att jag sitter och kliar mig så att det blir små sår på skinnet.

Nu ska jag svalka mig i duschen, och sedan ska jag ta min tablett.

Är det det bloggvärlden handlar om?
Jag har precis svarat klart på tre sidor fulla med kommentarer, och ätit upp min frukost. Tänkte sätta mig på balkongen och steka lite i solen för att bättra på min bränna ytterligare. Dock läste jag precis ut andra delen av Twilight, så nu är frågan vilken bok jag ska sätta tänderna i. Vill ju läsa tredje och sista delen NU...

Jag har ingenting mer att skriva i bloggen idagl Egentligen skulle jag kunna uppdatera hur mycket som helst, men jag känner att min blogg verkar tappa mer och mer... innehåll. Mina bilder är inte lika inspirerande som tidigare, inte heller det jag skriver... jag antar att jag är inne i en slags svacka. Men det ska inte stoppa mig! Jag måste få tillbaka lusten, och jag hoppas att det går fort.

Imorgon måste jag städa och fixa iordning massa saker, jag tror nästan att jag håller på att bli städnarkoman, även fast jag aldrig kan hålla det snyggt runt omkring mig...

Sleep tight cuties!

Jag pratade i telefon alldeles nyss med min vän Clara och tittade igenom bilddagböcker. Jag är ju inte precis en flitig användare av bilddagboken.se, så jag hade en del att titta igenom, så att säga. Då slog det mig plötsligt att Victor - min blivande modell - är otroligt lik Roddan! Vad tycker ni? Är dem inte charmigt lika ändå? ;)

Jajamensan!
Hör så fint det låter. Jag har tackat "ja" till en lägenhet på 52 kvadrat, som ligger ungefär 5 mil utanför Örebro, samt har cykel/gångavstånd till både skola och centrum. Hur fantastiskt är inte det på en skala? (Jag väljer inte en skala på ett till tio, med tanke på att det skulle låta futtigt när vi pratar om STORA HÄNDELSER.) I vilket fall vill jag självklart låta mina läsare se en liten sneakpeak på det som sedan kommer att möbleras med MINA möbler.
Åh, jag vill flytta NU!

I väntan på bättre tider passade jag på att ta lite... annorlunda bilder, bara för att visa hur seriös jag egentligen är. Speciellt när jag har tråkigt och har förmågan "att bjuda på mig själv".

Som ni sett har jag gjort om min bloggdesign till någonting väldigt olikt mig - jag som alltid har valt svart före rosa och anra färger, har plötsligt gjort en extremt tjejig blogg. Men det kanske är bra med omväxling? Vi får se hur länge jag lyckas behålla denna ovanliga bloggdesign.

Jag tänkte hoppa in i duschen nu innan solen och värmen tar kål på mig. DOCK gäller det att inte klaga. Vem vet vad väder vi får imorgon? Nu när solen har kommit tillbaka så snabbt, gäller det att behålla den och göre den välkomme. Den är nämligen här för att stanna, lovar SMHI, men det skadar väl inte att hjälpa till?

Efter själva festdagen, då familjen och släkten intog en bröllopsmiddag och jag gick och lade mig tidigt med tanke på att jag hade sådan väldig huvudvärk, gick vi en runda på staden i Strängnäs och tittade in den mysiga staden och tog en glass på ett mysigt fik medan vi väntade på att klockan skulle bli ett, så att vi kunde åka hem till min mammas moster och man för en lätt sommarlunch ute i solen. Vistelsen där blev även den fotograferad av mig, men jag publicerar inte de bilderna på bloggen - de känns lite FÖR privata.

... Visste ni förresten att Gustav Wasa red in i Strängnäs 1513 och blev krönt till Sveriges kung, och att det är tack vare den historiska händelsen vi också firar vår nationaldag 6 juni?

Medan midsommarhelgen fortsatte, skulle jag som sagt fotografera bröllopsparet, men de bilderna får ni läsare vänta ett tag med, då jag inte haft tid att redigera någon av dem, men framförallt har jag inte hunnit välja ut vilken jag skulle vilja redigera. Dock vet jag inte om jag FÅR publicera dem ännu, men håll ut! - de kommer förhoppningsvis upp inom en snar framtid.

Förlåt för en sen update, men jag har inte haft något internet på två dagar, och först nu har jag hunnit redigera klart alla bilder jag tagit under midsommarhelgen, om man bortser ifrån bröllopsbilderna som jag tog på det lyckliga brudparet.

Men i vilket fall, på midsommarafton intog jag och min familj en sådan här lyxig måltid medan vi drack gott vion och cider till! Vad sägs om det, va?

Men jag har varit på bröllop, fotat ett underbart trevligt och vänskapligt brudpar, och firat en underbar midsommar med släkt, vänner och familj. Bered er på en rejäl bildbomb de kommande dagarna, har inte haft tid att redigera speciellt mycket idag, då vi kom hem vid halv sex-tiden.
 
Imorgon bär det förhoppningsvis av till Karlskoga, infär flytten. Appråpå det ska jag in på studera.nu och titta hur det går för mig och intagningen!

Detta inlägg vill jag tillägna mina underbara vänner. Jag har inte bilder på mig själv och alla jag skulle vilja visa upp här, men detta får duga så länge. Jag kommer att bli extremt nostalgisk nu, förlåt mig kära läsare.


Bob & Bob, hur ska jag någonsin kunna flytta ifrån en sådan bra vän som dig? Att vi kan ta ord ur munnen på varandra gör oss nog till det ultimata radarparet. Bob utan Bob är inte okej. Jag vet inte vad jag ska skriva till dig, om dig, för dig, till dig. Mer än att du inte är ett VG+barn, jag lovar.


Emma och jag, ja, vi var bättre vänner förut, men tiden har hunnit ikapp oss, eller är det inte det man säger? Jag har inte tid, och snart flyttar jag, och jag vet att du förmodligen ska till USA. Jag saknar tiden vi hade tillsammans på mitt landställe i Norrland. Kommer du ihåg att vi köpte likandana pennor och block? Och att vi skrev den där storyn om Bill och Tom? Nej, precis. Sådant glömmer man inte.

{BILD KOMMERRR}

Joll-az och Roccam, aka Jonny och Elina. Alltså, nu publicerar jag den här bilden igen, förlåt mig. Men jag vill ändå skriva ett par rader till er, eftersom jag inte kommer att bo kvar i Täby så länge till. Det är synd att jag inte fick reda på att ni bodde här tidigare, för vem vet hur mycket tid tillsammans vi kunde spenderat? Jag älskar att vi har samma humor, att jag är ett stall och den där dagen i det döda Täby Centrum tror jag inte jag kommer att glömma i första hand.


Jag skrattar bara jag tänker på det här tillfället. Det var idag som vi fyra kom på att vi skulle starta en youtubemaffia och bli kända över hela världen med uttrycket "Rossen". Ja, Anton, Matt, Lo, och jag. Från vänster till höger. Upp och ner. Allting ni inte kan, gör vi. Eller rättare sagt, tänkte göra. Kommer sakna våra konversationer  vi hade medan vi åt lunch i skolan.
Jag har fortfarande ett klipp kvar, och jag tänker aldrig ta bort det.


Fanny och jag på vårbalen i 9an. Denna bild kan jag gissa att endast ett fåtal personer har sett. Men i vilket fall som helst, vill jag försöka träffa dig innan jag flyttar, även fast det inte är så långt bort. Det är så mycket jag vill prata med dig om, och det finns så mycket jag vill göra med dig. Fika, prata, fota - allt vi inte har gjort under gymnasietiden!


Vad ska man säga? Klassen M2c, M3c - avgångsklassen. Emokalassen - öknamn som smeknamn. Utan er hade jag aldrig blviit den jag är idag, det kan jag lova. Jag har alrig känt mig så välkommen som jag gjort i ert sällskap. Jag tror inte att någon i vår klass lämnat någon oberörd, om man kan säga så. Eftersom vi alla var, och ÄR, så unika, tror jag att det blir svårt att glömma, förtränga eller bara sluta tänka på individ som individ. Men det är väl så det ska vara antar jag?


Bågen, 1a Juni 2007 tror jag visst. Amanda och jag. Oj, vad tiden har gått. Det var så längesedan denna dagen var. Kommer du ihåg när Wille kallade oss fjortisar? Hur kan man kalla emobarn för fjortisar? Ja, jag var RIKTIGT förbannat emo förut. Alla konserter vi har gått på tillsammans, alla personer vi har träffat. Alla kontakter, alla öl vi har druckit (två). Och jag är skyldig dig en äppelpaj och en öl. Vi ska ta igen det, jag lovar.


Louie, min kotte, nusse, grisen. Detta är anledningen till att jag absolut inte vill flytta. Jag kommer att sakna sig något så förbannat. Jag vet inte vad jag kommer att kunna göra. Och jag säger bara det, det är tur att Internet finns. Jag skulle kunna skriva en bok om allting vi pratar om, allting vi skojat om. Alla prov vi gjort tillsammans (två), och alla bilder vi tagit. Jag har fortfarande inte skickat över alla bilder, och jag har inte heller redigerat en bråkdel av alla jag har tagit på dig. Jag vill dessvärre inte rensa bort någon bild, alla är så DU. Och dig vill jag inte förlora.


Clara..., utan henne är jag INGENTING. Hade Clara inte funnits hade jag levt i ett skal, och inte alls blivit den pratglada och störda bruden som jag faktiskt är idag. Jag kan rabbla hur många ord som vi har som "kodord" - det vi bara förstår. Men Isöga, yja, SAY IDT och ANIKNIK är väl de mest använda antar jag. Pus en massa läten som jag inte ens kan förklara. Dagen vi träffade P-o var epic på alla sätt och vis, men det jag inte förstår är hur jag ens kan skriva "epic" på min blogg, då slangord är det värsta jag vet. Speciellt när jag ska skrivia en text där jag åtminstone ska försöka att framstå som seriös. Varför förklarar jag ens detta? Ingen mer än Clara förstår i vilket fall som helst. Och det 'är så det ska vara. Man har EN man kan berätta allting för, dela allting med, bråka med, skratta med - ALLT. Och det är endast du.

Det är mycket att stå i nu de kommande dagarna:

TORSDAG:
Ringa Karlskoga och höra hur det blir med lägenheterna. Städa.

FREDAG:
Midsommar! Utgång? Louie på dagen? Packa! Ladda kamera batterierna!

LÖRDAG:
Packa det sista + ta med kameran! Bröllop i Strängnäs + fotosession!

SÖNDAG:
Hem från Strängnäs + packa till Karlskoga!

MÅNDAG:
Karlskoga-trip för lägenhetstitt och information. Bring the camera! Hem på kvällen.

TISDAG:
?

ONSDAG:
?

TORSDAG:
?

FREDAG:
Louie?

LÖRDAG:
Louie?

SÖNDAG:
LOUIE?!!?

Ingen kan väl ha missat att jag har bytt frisyr och klippt av mig luggen? Nästa steg är att förhoppningsvis slinga håret, men jag får se hur jag gör med den saken - jag vill ju inte bleka av mig håret som jag gjorde en gång för ungefär två år sedan.

En ny kalender har jag också införskaffat mig, med tanke på min längtan till New York, vad passar då bättre än en kalender där jag alltid ser min favoritstad?

USA-bilderna haglar, detta var ungefär det som hände efter att vi precis landat i New Ark, utanför New York. Från New Ark tog vi en limo till vårt hotell, Hilton Time Square, där vi skulle äta middag samma kväll. Hemma i Sverige var klockan ungefär 3 på natten när vi kom hem från restaurangen, men alla intryck som staden gjorde på oss, och mig, tog andan ur mig och tiden och tröttheten fanns inte i mitt tankesystem. Jag förstår inte hur en stad med så mycket människor, kan vara så spektakulär. Dagen efter var likadan. Jag antar att jag aldrig slutar förvånas eller inspireras.

Detta var början på USA-resan. Med skakande ben minns jag hur jag klev ombord det stora SAS-flygplanet som skulle ta min familj och mig, samt en massa okända ansikten, över Altlanten till den Nya Världen. Det låter som början på en saga, inte sant? Detta var dock ingen saga, det var verkigheten som fattade grepp om mig, och ruskade om mig ordentligt, minst sagt. Detta är varifrån min inspiration kommer, mitt nya tänk, och mitt nya jag. Det byggdes upp på Amerikas mark, andra sidan det stora blå.

(Jag överdramatiserar naturligtvis INTE när jag skriver ;)...)

Snart är det ett år sedan jag var i New york. Jag vet att jag har tjatat ganska mycket om hur längesedan det var jag var i New York, Usa, och allt vad det innebar, men den resan satte verkligen spår i mig av någon obekrätad anledning. Kanske för att jag var borta så länge ifrån Sverige, kanske för att vi inte hörde någon annan prata samma språk som vi gjorde, eller så var det helt enkelt för att miljöombytet var så drastiskt. Det finns många frågor, men inte i närheten lika många svar. Jag önskar att jag kunde svaret.

I vilket fall som helst, var denna resa inte att leka med. Tre veckor var vi borta, och jag funderar nästan på att lägga upp alla bilder jag tagit, och publicera dem som en resedagbok, fast ett år försent. Posta dem exakt samma datum som bilderna togs och liknande. Vore det inte ens bra idé?

Fortsätter med somriga USA-bilder, så att ni läsare får se lite annat än grått väder, regnskurar och känna det åskkvava vädret förvärra situationen ytterligare. Jag tror att jag måste försöka sluta skriva så akademiskt korrekt i min blogg, jag har smittats för mycket av akademiska upsatser och källkritik och rätt grammatik och allt vad gymnasiet har inneburit för mig.

Mamma och pappa är just nu ute och äter med några amerikaner, dvs. pappas homies så att säga, på Gondolen inne i stan, så ikväll fick jag laga maten. Pasta med ärtor, paprika och lite olivolja fick det bli. Trodde att det skulle gå sämre, att jag skulle bränna pastan eller liknande, men det gick ju faktiskt riktigt bra, trots allt!

Måste ju öva mig så att jag kan laga någorlunda bra och ordentlig mat tills dess att jag flyttar. Intresseanmälde mig nyss till en lägenhet, och jag sitter just nu och väntar spänt på ett mail med kontaktuppgifter på den som jag ska hyra lägenheten av. Dock har jag bara åtta dagar (!) på mig att kolla in den och bestämma mig. Då har jag tillträde till den den första Augusti. Det är ju snart, inte sant? Så spännande det ska bli!

I USA tog jag en hel del bilder. En del har jag inte ens hunnit redigera ännu, och jag ska verkligen försöka publicera mina favoriter. Att det snart har gått en år sedan vi åkte, känns ofattbart. Varje gång jag ser eller hör någonting om USA, tänker jag - där har jag varit. Där har jag bott, jag har upplevt det man bara kan uppleva i USA. Storstadspulsen i New York, det tropiska klimatet i San Diego, de kända gatorna i Hollywood och Beverly Hills, och Sin City själv - Las Vegas. och inte bara de stora städerna, utan även småstäder, där vi stannade någon natt bara får vi inte glömma. Resan varande i tre veckor, och jag hade aldrig kunnat föreställa mig att så mycket kunde hinnas med under den långa tiden.

Jag har klippt mig och skaffat lugg, igen. Jag vet inte varför jag känner mig naken utan någonting som hänger ner i pannan på mig, men så är det i vilket fall som helst! Lite bilder ifrån paraden på nationaldagen som skulle till Slottet för att hämta Kungen och Drottningen.  Min familj och jag befann oss i närheten (vi skulle till Grand Hotel) och  just när vi skulle börja promenera till restaurangen, stoppades vi av polisen, och jag passade på att fotografera lite. 

Tillbringade nationaldagen på Grand tillsammans med familjen och hade en härlig sen eftermiddag och kväll på det lyxigaste hotellet i Stockholm!

Har även inhandlat en del saker idag - lite nödvändiga saker med andra ord. Nya skor och kläder är alltid roligt!

Jajamensan, det är vad jag har skaffat mig!
Jag tröttnar aldrig på att förnya saker och ting, och imorgon kommer jag att klippa en ny frisyr, vilket jag hoppas ger ett finfint resultat!

Jajamensan!
Det är så det ligger till. Insåg att det har gått ett tag sedan jag verkligen skrev något i mina inlägg, men jag kände att jag var tvungen att berätta att jag äntligen har tagit studenten! Känns helt otroligt att dagen äntligen kom, och med en trevlig buffé från mästerkocken Bentley, intog alla treårselever en utsökt måltid sista skoldagen på Täby Enskilda.

Nominerad i Journalistisk Analys var jag också, och till min förvåning vann jag verkligen det priset. Jag kommer aldrig att glömma min tid på Täby Enskilda. Den har varit så speciell på alla olika sätt som går. Bland annat har jag skaffat mig så mycket underbara vänner, och jag vet inte vad jag ska börja riktigt. Jag vill inte precis tacka någon. Men jag är så lycklig att fått ha gått i den bästa möjliga skolan.